Historier bygger företagskulturen – med storytelling som vapen

Fick du också höra sagan om pojken och vargen när du var liten? Kanske har du till och med berättat den för dina egna barn, eller sparat den som en mental minnesnotering att använda dig av i praktiska vardagssituationer? Vad handlar sagan om egentligen? En pojke? En hungrig varg? Ohjälpsamma ortsbor som nonchalerar en pojke i nöd?

Sagan i sig kommer sannolikt aldrig att vinna något litteraturpris, men budskapet i den går i arv – generation efter generation; den som ljuger kommer till slut inte att bli trodd, ens när han talar sanning.

Detta med att förmedla ett budskap eller en lärdom i form av en berättelse är – vilket exemplet torde visa – inget nytt. Så har vi alltid gjort. Historiskt sett handlade det om att säkerställa att kunskap, seder och traditioner fördes vidare till nästa generation, men det var även ett sätt att stärka gruppgemenskapen och att få folk att känna tillhörighet.

Ska man verkligen berätta sagor på jobbet?

På senare år har också hjärnforskningen bekräftat kraften i att använda sig av berättande, det är vetenskapligt bevisat att vi minns historier bättre än fakta. Det har gjort storytelling som det brukar kallas i företagssammanhang, viktigt även i affärslivet. Storytelling blir helt enkelt ett sätt att förmedla ett företag och dess produkters förträfflighet, utan att behöva säga det i klartext. Historien talar sitt tydliga språk.

Berättelsen gör att det som sägs blir betydligt lättare för mottagaren att ta till sig och komma ihåg, jämfört med om man hade rabblat upp fakta, argument och förklaringar – en metod som har varit vanlig i många företags marknadsföringsstrategier, fram till rätt nyligen. Med dagens aldrig sinande ström av kommunikation och information, är det helt enkelt nödvändigt att hitta andra sätt att göra sin röst inte bara hörd, utan faktiskt också lyssnad till. Och berättelser är, som bekant, något vi människor alltid har lyssnat på och lärt oss av. Så, varför inte använda dig av det när du vill förmedla något till dina medarbetare eller kunder?

Den känslostyrda människan

Forskning visar att vi människor är mer känslostyrda i vårt beslutsfattande, än vi tidigare anat. Vi vill gärna tro att våra beslut är rationella och grundade på fakta och logik, men sanningen är att känslan är snabbare än tanken i nio fall av tio, vilket gör det omöjligt för oss att bortse från känslornas påverkan. Inte minst när det kommer till att bygga sitt varumärke.

I alla former av kommunikation, är det en god idé att utgå ifrån de tre grundpelarna inom retorik – eller läran om konsten att övertyga, som Aristoteles kallade det redan på 400-talet f Kr – och storytelling är inget undantag. Ethos går ut på att skapa en känsla hos mottagaren av att du är en trovärdig person, och målet är att vinna mottagarens gillande. Genom att visa att man vet vad man talar om, kan företag positionera sig som experter och ledande inom sitt område. Logos handlar om att man ska utbilda mottagaren, och här spelar förnuftiga argument och påståenden en viktig roll. Pathos, slutligen, är vad storytelling verkligen handlar om – nämligen att skapa en känsla hos mottagaren, eller att ”beröra sin publik”.

Vem vill du vara?

Det finns mycket att vinna på att använda sig av storytelling, internt inom företaget, såväl som externt ut mot kunder och marknad. Internt kan det fungera som en hjälp för företag att möta kriser och att ta sig igenom förändringar på ett bra sätt, genom att gruppkänslan stärks. Storytelling är ett utmärkt verktyg för att bygga företagskultur, för att sprida framgångshistorier och bygga teamkänsla. I relation till kunder, blir storytelling istället ett sätt att positionera sig på marknaden, inta en plats i kundernas medvetande och att ge företaget en personlighet – var därför noga med att tänka igenom hur du vill att just ditt företag ska uppfattas.

Oavsett intern eller extern storytelling, gäller att man behöver vara på det klara med syftet med historien som man skapar. Det finns väl knappast något mer irriterande än en historia utan poäng? Vem är mottagaren? Och vilken bild vill du förmedla av det som historien ska illustrera?

Vi menar att storytelling alltid ska bygga på en verklig händelse, men ibland kan det förstås vara okej att ändra, ta bort, lägga till, förstärka eller tona ner vissa delar. En historia som inleds med att man vill måla upp en tung situation eller en dålig känsla, kan exempelvis ”kläs på” påhittade detaljer om att vädret var dåligt, det blåste en kall nordanvind och personen ifråga hade dessutom just denna morgon vaknat på fel sida av sängen. Sådana vita lögner kan vara helt okej när det kommer till storytelling. Det viktigaste är att poängen i din historia går fram!

Vi har skrivit om storytelling tidigare, läs gärna här och här för att få mer tips!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *