Lyssna en underskattad förmåga

Hur många känner du som verkligen lyssnar på dig? Som lyssnar utan att avbryta, utan att ge fiffiga svar, utan att värdera om det du säger är rätt eller fel och utan att sitta och tänka på vad de ska svara när det väl blir deras tur att prata?

Och hur många skulle skriva ner ditt namn på sin lista med goda lyssnare?

Forskning visar att vi ägnar nästan hälften av vår tid åt att lyssna, och ändå är vi generellt ganska dåliga på att göra just det. Lyssna är nämligen ingen naturlig färdighet, utan något de allra flesta av oss måste arbeta med för att utveckla. Vi delar oftast in lyssnandet i fyra olika nivåer:

Inget lyssnade/nivå 0
bland händer det att vi ägnar hela vår uppmärksamhet på någonting annat än den som pratar. Det kan vara att vi ser på TV eller arbetar med datorn, eller att man har tankarna på helt annat håll. Ofta märks detta genom att vi kommenterar på ”fel” ställen och minns inte vad den andra har sagt.

Inre lyssnande/nivå 1
På den här nivån, där vi oftast befinner oss dagligdags, lyssnar vi med utgångspunkt från oss själva. När någon till exempel berättar en historia som påminner om något som vi själva upplevt, väntar vi ivrigt på nästa paus så att vi kan skjuta in vår egen historia. Allt som oftast upplever vi också att vi har rätt lösning på någons problem och då basunerar vi ut det eller sitter och grubblar på varför han inte förstår det som är så självklart för oss.

Här filtrerar vi information medan vi letar efter bekräftelse på våra egna tankar. Vi ignorerar saker som inte passar in i den bild vi redan skapat oss. Det är därför du och en kollega kan komma ut från samma möte och ha helt olika bild av vad som har sagts.

Men nivå 1 – lyssnande är också nödvändig, det är här vi hämtar information som är viktig för oss. Och det här vi bondar med andra personer.

Fokuserat lyssnande/Nivå 2
Visst har du varit med om att du har blivit så uppslukad av en historia att din inre dialog helt har tystnat? Hela uppmärksamheten ligger på den som talar. Du sitter kanske framåtlutad, ytterst på stolen, som en person på språng redo att försvinna in i berättelsen. Orden vi hör är varken rätt eller fel för oss. De bara är. Personer som lyssnar på här nivån får ofta höra att de är närvarande; de får oss att känna oss uppmärksammade och upplyfta. Och det är också på den här nivån vi behöver vara för att lösa konflikter, få nya perspektiv och idéer, men kanske framför allt för att skapa goda relationer som bygger på förtroende och respekt.

Globalt lyssnande/Nivå 3
Här lyssnar vi till mer än bara orden. Vi kopplar in alla våra sinnen. Globalt lyssnande innebär att vi noterar även det som inte sägs, det icke verbala som till exempel kroppsspråk, tonfall och gester. Här finns det massor med information att hämta som handlar om känslor, ärlighet, avsikter…etc. Personer som lyssnar på den här nivån uppfattas ofta som lyhörda och receptiva.

Lyssnar för att förstå, inte alltid för att svara eller tycka något

”Most people do not listen with the intent to understand; they listen with the intent to reply” skriver Stephen Covey i sin klassiker “Seven Habits of highly effective people”

Och visst är så. Men vad skulle hända om vi jobbade lite mer på att först försöka förstå och sedan bli förstådda. Föreställ dig ett samtal mellan två kollegor som tycker helt olika, men som verkligen anstränger sig för att lyssna och förstå varandra. Ett samtal där bägge parter strävar efter att komma fram till den bästa möjliga lösningen, inte att nödvändigtvis vinna åsiktsbataljen. Tror att du håller mig om att det troligtvis skulle öppna helt nya dörrar.

Prova! Nästa gång du hör något som du inte håller med om – pausa din spontana önskan att säga emot och prova istället att säga – Vad intressant, säg något mer om det. Ställ följdfrågor, lyssna på djupet och ansträng dig för att förstå vad den andra faktiskt menar.

Tänk sedan på hur ditt lyssnande påverkade samtalet. Och relationen. Kanske börjar den andra personen att lyssna bättre på dig också. Observera att aktivt lyssnande kräver mod. För det kan ju vara så att när du lyssnar ser du plötsligt fördelarna i en åsikt som du tidigare har förkastat eftersom du faktiskt inte lyssnat på riktigt.

Men den riktigt viktiga skillnaden handlar om vem vi väljer att sätta i centrum. Till vardags lyssnar vi ofta utifrån ”egoistiska” motiv och behov (nivå 1) men när lyssnar på nivå 2 och 3 så ”ser” vi människan framför oss i ett helt annat ljus. Och kanske börjar resan mot något helt nytt; bättre relationer, nya perspektiv, mer innovation och färre konflikter.

Att visa att du verkligen lyssnar

Att lyssna är inte bara en teknik eller ett beteende. Det är först och främst en attityd. För att bli en bra lyssnare behöver du fokusera på uppgiften, du behöver vara nyfiken och intresserad för att klara att sätta dig in i vad någon uttrycker. Om du är öppen, varm, respektfull och accepterande känner andra tillit och kan öppna sig. Men hur visa man att man lyssnar? Jo du kan prova följande:

Använd ditt kroppsspråk genom att:
– Vända dig mot den du lyssnar på
– Luta dig något mot den som talar
– Ha ögonkontakt
– Slappna av

Du kan också uppmuntra den som talar att fortsätta genom att:
– Med passande ljud som att humma eller dylikt
– Använd gester som att nicka, luta huvudet åt sidan, gestikulera att fortsätta med handen.
– Upprepa ett par ord ur det sista som sagts; så när hen sa…..så blev du skogstokig…?
– Be den som pratar att fortsätta, ”berätta mer”, ”utveckla”.

Ställ frågor
Lär dig att ställa frågor. Ställ frågor för att lära dig mer, för att be om förtydligande, för att be dem vidareutveckla något. Det är både ett sätt att hjälpa dig själv förstå mer och att visa att du vill förstå. Försök att använda öppna frågor förutom när det är något mycket specifikt du vill veta. När du lyssnar på någon annan kan du aldrig riktigt veta vad de har att berätta. Öppna frågor skapar utrymme för dem att utveckla sitt eget perspektiv, men visar också att du är intresserad av vad de tänker och tycker.

Sammanfatta
Plocka ut kärnan av vad som sagts, både tankar och känslor, och återberätta. Lägg inte till något eget och försök använda de uttryck som den som berättar har använt. Ambitionen är personer du pratar med ska känna igen sig i sammanfattningen. Syftet är att sammanfatta så att ni får en ny utgångspunkt att fortsätta ifrån, en gemensam plattform om man så vill.  Det är också ett utmärkt sätt att visa att du har lyssnat, men också säkerställa att du har förstått det hela rätt.

Reflektera känslor
Att reflektera känslor innebär att du nämner vilka känslor du upplever att den som talar har. På det sättet visar du att du bryr dig om och accepterar deras känslor. De får också möjlighet att korrigera hur du uppfattar dem. Tänk på att vi uttrycker känslor på många sätt. Du kan uppfatta dem i vad någon säger, i deras tonläge, i mimik eller kroppsspråk. Du kan även uppfatta motsatta känslor, exempelvis när någon uttrycker en känsla i ord och en annan i kroppsspråk.

Våga vara tyst
Tystnad är viktigt och underskattat. Den som talar kan behöva tystnad för att samla tankar, ta mod till sig, känna efter eller något annat som är nödvändigt för ett bra samtal. Fyll inte genast i tystnaden. Människor är olika, vissa behöver ständiga pauser för att tänka efter. Andra kan tyckas närmast rädda och gör vad som helst för att slippa tystnad. Så länge samtalet inte helt avbryts är det oftast tecken på eftertanke.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *